december 1, 2009
Lånar lite bilder av Dottern.
december 1, 2009
Firat födelsedag ordentligt nu.
En lyckad överraskning påbörjade dagen i tidig morgon. Endast ett litet paket levererades vid frukostbordet. Det var en film hon önskat sig.
Ovanpå detta filmfodral hade jag klistrat en remsa. En lappgömma skulle den leda till. En lapp som leder till en lapp som leder till en lapp … för att så småningom leda till den gömda presenten.
Dottern är något av ett lappgömmeproffs. Denna metod har använts flitigt i hennes yngre år. Den ena lappen klurigare än den andra. Som det har kutats hit i detta hus under födelsedagarna. En gång ledde lapparna till en mus i bur. Då var det jubel!
Årets present var för omfångsrik för att paketeras in. Alltså tog vi till en favorit i repris för att leda henne till den. Något klurigare ledtrådar numera men ingen var för svår trots tidig morgon. Den sista lappen pekade mot garaget. Det var där Maken och jag smusslat runt kvällen innan. För att montera upp en fotostudio!
Vi gjorde nämligen världens kap på på nätet en dag. Studioblixtpaketet vi funderat över blev slaget med hästlängder av ett begagnat paket som reste till oss ända från Göteborg via en kamratlig lastbil.
I detta paket ingick både blixtar, stativ och bakgrunder med mera och det var mycket roligare att ställa i ordning allt än att försöka packa in dem i presentpapper.
Vi hängde upp den rejäla pappersbakgrunden i sin ställning. Arrangerade tygbakgrunderna över biltaket. Monterade blixtar på stativ och spände paraplyn.
Jag har ingen aning om hur dessa prylar fungerar. Men det vet Dottern som utbildar sig till fotograf. Hennes största inriktning i sitt fotograferande är porträtt och modellfoto. Alltså behöver hon både bakgrunder och blixtar.
Minen på henne när hon stod i garaget efter sista lappen! Och stirrade på härligheten. Hon hade inte väntat sig att det skulle finnas en egen studio i pappans nybyggda garage!
I egen studio
Men det gjorde det. En egen fotostudio var det. Och den testades ordentligt under kvällen med tjejgänget.
Och kommer att testas en hel del framöver. Kanske den ska testas på farmor och V också, som deltagit i presenten!
Övriga gratulanter har kommit och gått med bra presenter. Dottern är mycket nöjd. Tack alla!
Nu har vi precis vinkat av mormorn och morfarn som ska köra lång väg hem under dagen. Kul att ni kom och tack!
Dagen idag är nästan ledig. Ett förmiddagsmöte blev inställt på grund av väglag och till kvällen ska sommardäcken bytas mot vintriga däck. Eftermiddagen innehåller en stunds jobb men det är inget vare sig betungade eller långvarigt.
Blixtrande grejer
Första modellen ... inte jätteintresserad ...
november 29, 2009
I morgon är ingen vanlig dag, för det är Dotterns födelsedag. Sjutton år tror jag visst att hon blir. Är det verkligen möjligt?!
Vi föräldrar har tassat runt i lönndom i flera veckor nu. Och i synnerhet i kväll. Allt är nu klart inför morgondagen. Det är nya bud som gäller. Ingen sång vid sängkanten, tack vare övernattande pojkvän. Man får lugnt hacka i sig utvecklingen helt enkelt.
Frukostbord ska därmed dukas och sång och presenter levereras vid detta bord. Nåja. Hon kan diktera men hon har ingen aning om vad och hur det ska levereras i morgon bitti. Definitivt inte vid frukostbordet kan jag säga. Presentleveransen ska ske på ett helt annat ställe i huset.
Vi räknar med stående ovationer för vårt tilltag.
Sedan väntar en vanlig skoldag för ungdomarna. Och en ledig dag med föräldrarna för min del.
Till kvällen stormas huset av tjejgänget. Det blir en bra dag det där tror jag.
november 28, 2009
Och så firade vi lillajul igen.
En tradition från min bardom i barndomslandet Finland. Liten julafton. Som firas kvällen före första advent.
Med ett julbord, inte fullt så dignande som på julafton. Eventuellt en liten julgran också men den hoppade vi över i år. Däremot är huset pyntat och julefint in i minsta vrå. Jag gillar jul och julpynt. Inte så mycket tomtar och jox. Men väl massor av ljus och en hel rosettsxplosion. Jag knyter röda rosetter lite här och där. Men granen väntar vi med. Det blev inte ens en bukett granris i vas i år.
Istället koncentrerade vi oss på maten. Det godaste av julematen. Och som den smakade! Kålrotslådan var lika god igen och sillen smakade underbart till den.
Förr, när jag var mycket yngre än jag är nu, firade vi dessa jular hemma i Finland. Jag minns inte så mycket av maten då. Däremot minns jag den lilla jultomten. Han som man aldrig såg. Dom lurade i oss att det bara var en lite Nisse som kom. Den riktiga tomten hade fullt upp med att förbereda för den stora julaftonskvällen. Den lilla Nissen var en skygg rackare. Han tassade runt huset och spanade i fönstren. Och när man minst anade (läs; hade blivit upplurad på övervåningen för att se bättre!) då kom han. Ja! Varenda år samma sak. Man hann höra hur han stampade i farstun, kastade in en kasse klappar och stack! Snacka om ohyfsad tomtenisse.
Så när vi kom rusande ner för trappan var han redan borta.
Vi såg ju spåren i snön! (Jo, det var snö på den tiden!) Han hade varit där. Och han hade lämnat paketen. Det var väl det viktigaste. Inte så många paket. Det ska det inte vara på lillajul. Och dessa ska inte innehålla så dyrbara klappar. Nån bok kanske, strumpor och sånt. Enkelt. Lillajul!
I kväll kom det ingen skygg tomte. Vi hade ingen Dotter hemma eftersom hon befann sig på släktgranskning hos pojkvännen. För stor för lillajulklappar, tänkte vi. Men när hon kom hem var hon upprörd! Inga klappar!
Hrm. Vi satt där mätta och dästa och ja, vad säger man. Halar fram plånboken är vad man gör i det läget.
Nu har vi jul här i vår hus … hopptrallallallaaa …
november 28, 2009
Förfirat Dottern. Som tänker lägga ännu ett år till sina tidigare sexton på måndag.
Varmt och gott när familj och vänner samlas för firandet.
Paket!
Och så kom pojkvännen.
Med omsorgsfullt inslaget, stooort paket.
Paket visade sig vara fyllt av tidningspappersbollar och han uppmanade henne att leta!
Leta!
Och hon letade, öste ur bollar i drivor kring fötterna.
Pappershög
Hittade ett paket!
Tom!
Ett misstänkt lätt paket som visade sig innehålla en nästan tom liten kartong, en nit. (eller Ninja som texten i lådan löd med en bild på en Ninjaklädd vän till dem båda.)
Leta vidare bland det ihopknycklade och kommer till en skylt. ”Jobbigt va?” Löd texten. Vi följde detta letande i spänd förväntan allihop.
Bara att leta vidare. Längst nere på botten låg den.
Rosa och doftande, parfymen som skulle ha varit i den tomma kartongen. Som han hade fixat. Så glad hon blev, och vi med henne! Och parfymen hade hon önskat sig länge. En viss pojkvän ligger på topp.
Den!
november 20, 2009
november 20, 2009
Den av alla topplistade veckodagen.
Ja, den är trevlig men kanske allra mest magisk för alla som jobbar alla dagar i veckan. Då kommer fredagen med löften om ett par dagars ledighet.
För oss som jobbar sån där obekväm arbetstid kan det vara annorlunda. Vissa fredagar är inte speciellt fredagsglittriga då, utan som vilken veckodag som helst. Dessutom har vi andra lediga dagar mitt i veckan också.
Jag är visserligen ledig just i dag. Men inte lördag och söndag då det ska jobbas tjugofyratimmarspass.
Denna fredag blir det besök av vänner till kvällen. Jag lovade bjuda på något ätbart.
Därför står det en nytillverkad smörgåstårta under tyngder och gottar ihop sig just nu. Tyckte det passade bra, eftersom gästerna har något som är värt att fira. Vi firar tillsammans i kväll, med smörgåstårta.
Dessförinnan tänkte jag njuta av denna lediga fredag och inte tänka så mycket på den olediga helgen och den fullspäckade måndagen som följer därpå.
Börjat redan, med slapp soffstil och trevlig musik via Spotify.
Trevlig helg!
november 16, 2009
Jag finner inget att klaga på. När det gäller vädret.
Inte ens idag då det knappt har ljusnat förrän det mörknar på nytt. Himlen är tung och konstant gråskimrande med svepande slöjor runt träden. Som helt tappat sin färg och står där dramatiskt svarta av fukten i barken. Hela naturen sjuder, av vila. Av stilla långsamhet. Doftar av tung och mossig väta.
I mina ögon är det vackert!
Andlöst vackert och jag kan inte se mig mätt på det.
Önskar att det hade funnits tid att gå ut, med kameran. Och fånga det där gråvackra som jag tycker om.
Återanvänder i stället en bild från ett annat gråtillfälle. Och ställer mina förhoppningar till den lediga morgondagen som lär ska bli underbart grå även den.
Grått men vackert!
november 15, 2009
Resultatet av en trevlig dag i Bålsta förra lördagen. Bilderna får tala för sig själv bara.
november 15, 2009
Maken och jag håller kanske på att förvandlas till vampyrer själva?
Vi har hela hösten suttit spikade framför True Blood serien på den reklamfria kanalen. Nu tog serien sitt nödvändiga säsongsuppehåll i onsdags. Skulle återkomma efter nyår sa han som presenterade programmen pch såg nöjd ut. Lika nöjd kände jag mig för en sekund, efter nyår var inte så förskräckligt långt bort i tiden. Tills han klämmer ur sig att efter nyår är i slutet av februari! Han hoppade över typ två månade där.
Vänta till slutet av februari med den cliffhanger som det sista avsnittet slutade i.
Skulle inte tro det.
Vi gav upp tevevarianten där och kör nu säsong två i dvd-spelaren. Skulle bara titta på ett avsnitt i går kväll men eftersom det slutande mitt i något otroligt spännande var vi tvungna att se bara ett till. Och eftersom det slutade … ja, du fattar. Vi tittade på typ fyra avsnitt innan natten blev så sen att vi behövde sova lite också.
Sedan startade vi om i morse.
Nu är vi halvvägs genom andra säsongen och det är bara trivialiteter som ett hungrigt barn och sånt som får oss att inte sluka resten i ett svep.
Var kommer man över säsong tre?
 | leffe på En födelsedag! |
 | Daughter of Sapfo på Bilder |
 | pia på En födelsedag! |
| Daughter of Sapfo på En födelsedag! |
 | Yvonne på Vad är det för en dag?! |
