Himlen speglar sig i mitt glasbord. Min glasbordshimmel är somrigt blå med bara en liten ulligt vit molntuss. Päronträdets grenar vajar mot det blå. Får mig att drömma mig bort i en somrig glasbordsvärld.
Där jordgubbarna snart mognar och gräset är grönt. Där man vill lägga sig under päronträdet och titta in i det blå och drömma om semestern.
Den riktiga himlen, den utanför mitt fönster, den är inte längre så blå. Det är bara den lilla fliken som speglar sig i mitt glasbord.
Annars ligger det tunga, djupt grå regnmoln och skyler det blå. Täpper snart för hela solen. Får mig att vilja dra täcket över huvudet för att slippa ännu en dag av regn.
Kommer inte undan. Idag heller. Det är inte längre någon torka.
Jag suckar mig bort från glasbordsvärldens söta jordgubbar och stoppar ner paraplyet i handväskan.