Etiketter

, , ,

Mitt i detta hostande och snörvlande som jag sitter med nu dyker det upp ett minne. Eller det är väl snarare flera minnen som blandats till ett.
När jag var sjuk som barn i feber och förkylning eller barnsjukdomarna.
Då skulle man hållas i sängen och inte springa omkring och bli kall om fötterna.
Det var rätt mysigt att hållas i sängen. Åtminstone när den värsta febertoppen gett sig. Det var så klart mammas förtjänst. Hon kom med saftglas, glass och meducin. Kände med en sval hand på pannan och hämtade febertermometern. En sån där riktig febertermometer. En analog. Med kvicksilverpelare. Som skulle skakas ner innan nästa användning.
När vi bodde i det röda tegelhuset hade vi sovrummen på övervåningen. Man skulle hållas i sängen då också. Medan mamma stökade med sånt mammor stökar med nere i köket. Då bankade jag på elementet med något hårt om saften tog slut. Brorsans leksakspistol eller nåt i den stilen sände ekande ljud genom rören, och mamma ilade uppför trappan för att titta till mig. Minns inte hur ofta jag bankade.
Men det som var allra, allra bäst med att vara sjuk och liten, det var de rena lakanen. Kanske är det därför jag ännu idag älskar rena lakan?
Då fick jag ta på mig de hemstickade ullsockorna, för det var viktigt med varma fötter, och tassa ner till soffan i vardagsrummet. På den tiden fanns ingen sändning på teven under dagtid. Men vardagsrummet var svalt och skönt och fint och liksom annorlunda än annars. Och medan jag låg där med en filt omkring mig städade mamma ur rummet uppe. Slumra lite medan damsugaren brummade och mammas steg hördes genom taket.
När jag sedan fick tassa tillbaka till sängen var rummet nystädat, vädrat och skönt. Rena, svala lakan i sängen. Alla snorpapper bortstädade och saften påfylld. Och det var så härligt att krypa ner i allt det där svala och släta. Mamma stoppade om och gick ner till sitt igen. Jag sov lite eller läste lite Kalle Anka eller en bok innan jag kom på något nytt att banka i elementet för.
Det var härligt att vara sjuk när man var liten!
Nu hjälper det inte hur jag bankar. Inga nya lakan i sängen, ingen saft på sängbordet. Och snorpappren får jag samla ihop själv. Suck.