Sista halvtimmen av vintertiden tickar som bäst iväg. Morgonen kommer med ny tid. En somrig sådan. Jag gillar inte den tidsändringen! När man vaknar i vanlig tid har halva morgonen redan gått. Jag brukar sakna den där timmen vi lite mystiskt blir av med under natten. Vart tar den vägen? Den finns där när man går och lägger sig. Sedan vaknar man, glömsk av trötthet och tittar på klockan. Äh, lugnt. Tänker man. Det är söndag, jag är ledig och klockan är bara halv nio. Jag kan slappa lite till. Och så slumrar man till och är precis på väg att sväva bort när en den smarta delen av hjärnan vaknar till. Shit. Det är ju sommartid nu! Alltså är klockan halv tio istället.
Då är det väl hög tid att kliva upp? Fast kroppen är inte alls med på noterna förrän ett par dagar senare. När den vant sig vid att nån snodde en hel timme i söndags.
Nä. Det är bättre att byta till vintertid. Förutom att man får själva vintern på köpet då.
Sommartiden kommer med ljus och värme. Tja. Ljuset är för all del trevligt. Men värmen … den kan jag vara utan. I alla fall den där kvävande hettan vi tvingades leva med förra sommaren.
Nåja, tids nog måste jag hantera det. Först vill jag njuta av takdropp, vårfåglar och syrendoft.
Nu ska jag ställa om klockan så jag slipper vara så korkad i morgon bitti.