Jag räfsar, lite planlöst här och där. Får som inget riktigt system i det tråkiga jobbet. Lämnar högar efter mig som borde tas om hand innan blåsten tar tag i det. Upptäcker att jag glömt handskar och redan räfsat fram en megastor blåsa i tumvecket. Märker det när den redan spricker och lämnar ett svidande sår. Då måste jag ta en paus och gå in och leta plåster.
Sedan har jag också släpat fram en del av utemöblemanget och fått ut på de platser jag räfsat fram. Altanen ser dock fortfarande ut som ett lager efter ett överblivet loppis. Får så vara ett tag till.
Det är ingen fart i kroppen idag. Mest står jag och ser mig omkring och konstaterar att det finns mycket att göra. Fast jag har hela veckan på mig, så om vädret är hjälpsamt kommer det att var fint innan påsk.
Denna påsk tänker jag inte göra så stor väsen av för all del. Tror jag struntar i att tvinna in några fjädrar i något ris också. Maken bryr sig inte det minsta i nån speciell påskmat. Ägg äter jag dagligen så det känns inte så himla festligt. Godis och andra sötsaker har jag slutat med. Ska vara nån liten sillbit då, på sin höjd. Och kanske lite gravad lax. Det får bli en lugn påsk utan större krångel. Utan trängsel framför delikatessdiskarna. Utan påskharen, för Dotter reser bort och hon äter inte så mycket godis numera heller. Kanske tar jag Maken med på restaurang endera dan istället.
Men om vädret tänker vara soligt och varmt kan det vara skönt att ha sittplatser på altanen och skräpet borträfsat. Så man bara kan sitta och njuta. Därför får det vara slutpausat nu. Räfsan är kvar, precis där jag lämnade den.