En av fördelarna med solen är att tvätten kan hängas ute och blåser det dessutom lite, torkar det riktigt fort. Alltså kan man passa på och tvätta allt.
Jag gillar att tvätta. Man knölar maskinen full med smutsiga plagg och textilier och trycker sen på lite knappar. En timme eller två senare kan man dra ut all blöt tvätt. Sköljmedelsdoftande och ren.
Vintertid hänger jag tvätten i den rymliga tvättstuga i källaren. Det funkar hur bra som helst också.
Men visst är det lite extra tjusning att ösa ner tvätten i en korg och bära upp den. Gå ut barfota i gräset och ställa ner korgen vid torkvindan.
Jag tar oftast god tid på mig när jag hänger tvätten. Det är lite rogivande, snudd på meditativt. Att plocka det ena plagget ur korgen, skaka ut och klämma fast med klädnyporna. Varv efter varv på torkvindan. Jag börjar alltid längst in, på de kortaste linorna och jobbar mig utåt. Vill gärna ha lika mycket tvätt på varje del. Nyper fast tröjorna i nederkanten och byxorna i överkanten. Lakan och handdukar dubbelvikta över linan och exakt kant i kant både i sidorna och nertill. Inga ojämna, sneda och vinda upphängningar godkänns. Det ska vara rakt! Och jag vill ha en klädnypa i varje sida. Undviker att klämma två hörn i samma nypa. Alltså har jag många nypor.
Under tiden jag hänger kvittrar fåglarna, katterna trasslar runt och leker och tankarna fladdrar fritt.
Sen, när tvätten är torr och luktar så där extra somrigt när den plockas ner vill jag genast ha mer tvätt att hänga upp. Jag är antagligen lite knäpp. Men i morgon ska jag nog tvätta lite mer.