Råkade slå på teven nyss. Satt en stund med gapande mun och tittade innan jag ruskade på huvudet och stängde av. Jag trodde först att jag hamnat i nåt sciencefictiondrama, innan jag insåg att det var typ en dokusåpa. Det som såg ut som monster eller påhittade sciencefictionfigurer visade sig vara livs levande kvinnor! Rika och vackra från det berömda landet Beverly Hills. Riktiga hemmafruar!
Shit alltså vilka uppenbarelser. Som det tryckts in kemiska medel i dessa ansikten. Det var skrattretande plutande läppar som med ansträngningar gick att sluta. Det var stela pannor med stora pulserande ådror i tinningarna. Smink som kunde skrapats av med väghyvel och lösögonfransar i klass med fågelvingar. Stora blonderade hårsvall med konstgjorda lockar som hela tiden sveptes åt olika håll. Glittrande klädesplagg och middagar i vackra giganstiska hus. Och totalt iq-befriat.
Nu vill jag på inget vis påstå att jag är Einstein eller att jag skulle vara snyggare. Men jag har tusen gånger hellre mitt liv med extra kilon, inte så överdrivet mycket pengar, ett normalstort hus, hyfsat smart, än detta elände.
Det har cirkulerat bilder på facebook med två olika kvinnor. En tatuerad otroligt vacker tjej och så en blonderad silikonfylld ailien intill. Med en fråga om vilken som var snyggast och hur det kunde bli ett idéal med näbbliknande läppar, gigantiska bröst och hårt blonderat fuskhår. Ja, hur kunde det bli så?
Lägg det till att man lätt ser en kvinna i slöja som förtryckt.
Vem är egentligen mer förtryckt? Vems är dessa omänskliga utseendeideal och vem gagnar de? Unga och naturligt vackra tjejer vill operera sig och trycka in diverse kemiska vätskor i sina ansikten eller rätta till olika kroppsdelar med kirurgi. För att bli vackra? För att duga? För vem?
Då skulle jag hellre bära slöjan. Och få mötas som den jag är.
Nä. Jag ruskade på huvudet. Tog en bulle till och stängde av teven.
Världen är helt galen.