Det är inte jag som far omkring och sprayar YO lite här och där! Jag råkar bara ha dessa initialer.
Den första tilldelades mig vid dopet. Den andra har jag gift mig till.
Lever på det 30;de året med samma Man och i huset finns också en självständig tonårsDotter och en lekfullt charmig kattPojke.
Jag skriver. Av födsel och ohejdad vana skulle man kunna säga. Skrivandet är för mig ett självklart uttrycksmedel och ett absolut måste och väldigt lustfyllt.
Jag skriver inte bara bloggtexter i denna blogg utan det har även blivit kåserier, barn och ungdosmsbok, noveller och en färdig roman. Tyvärr inget förlagskontrakt ännu.
Just nu arbetar jag på ännu en roman som befinner sig i ett roligt redigeringsläge.
Skrivandet har jag utvecklat under ett givande år på Skrivarlinjen på Västerbergs Folkhögskola. Gick några fortsättningskurser på samma skola inom samma skrivande av bara farten.
Inkomsten hittar jag för närvarande i ett arbete som personlig assistent till en funktionshindrad kvinna i hennes hem. En riktig livsutmaning! Jobbar också som utbildningshandledare inom samma yrke. Där har jag stor nytta av mina skrivar och textläsarkunskaper.
Jag är i hjärtat en utvandrad finlandsvensk som lämnade hemstaden Nykarleby för 30 år sedan. De blåvita ränderna går aldrig ur och dialekten finns ganska stabilt på tungan ännu. När den behövs. Däremellan låter jag rätt svensk. Vissa saker kan man inte undgå att ta till sig.
Vissa ord sticker ut och lyser starkare än andra. Det är just de orden jag försöker hitta.
Ibland glimmar orden onåbara bakom en tjock glasvägg, får mig att längta efter att använda dem, göra dem till mina. Det är en njutning i sig att släppa orden fria. Meningar med mening, smakfulla ord dricker jag.
Livet är så lättsamt när orden flyter.

december 10, 2008 at 10:01
Hejsan,
Jag satt och sökte på mig själv för att se om min hemsida kom upp och då kom det som vanligt upp även en hel massa andra som heter Yvonne. Jag hittade din berättelse om farmor och kottarna. Vilken bra berättelse! Du har skrivit den så levande, som om man verkligen stod bredvid och såg på. =)
Vad lustigt egentligen. Från början samma namn, samma släkt och har samma intresse. Jag har skrivit två ungdomsböcker och har nyligen påbörjat del tre av det som ska bli en trilogi. Vilket sammanträffande.
Ha det så bra!
Yvonne
december 10, 2008 at 11:43
Yvonne: Hej! Roligt! Nu har jag mailat dig också