En grej jag skulle vilja lära mig (rubrik från januarilista)

Jag borde ha lärt mig spela piano. Det är så himla vackert! När jag är trött i huvudet eller annars bara vill koppla av lyssnar jag på vacker pianomusik. Helst med Ludovico Einaudi som gör soft och njutbar musik med känsla. Den här känns väl igen?

Filmmusiken från This is England bl.a. Mycket vackert i mina öron. Vilsamt.

Minns inte hur gammal jag var, kanske gick jag i ettan eller tvåan, när jag blev anmäld till en pianokurs i min gamla hemstad. Hade säkert önskat det själv. Jag utsattes inte för nåt tvång i barndomen. Och vi hade ett litet elpiano hemma, ett litet rött som såg ut som en låda med ett litet tangentbord. Där satt jag och klinkade fram oljud.
Så skjutsade pappa mig till den första pianolektionen. Som hölls av prästfrun. I prästgården, vid hennes stora svarta piano. Det var jag och en elev till. Vi fick sitta på den stora pianopallen med prästfrun intill och försöka få våra små korvfingrar att hitta rätt tangenter.
Elpianotangenterna hemma svarade an på minsta tryck. På prästfruns piano skulle man liksom hamra ner tangenten för att få fram nåt ljud. Svårt! Och jag tror hon var lite sträng, prästfrun.
Den andra eleven var en tjej i min klass. Hon hade spelet piano med prästfrun så länge att hon klinkat in i pianobok två och kunde redan spela med båda händerna. Dessutom så var vi … tja … inte helt på samma sida kan man säga. Jag kunde läsa hennes hån mellan notraderna. Som skulle användas mot mig i skolan senare.
Det där var inget prästfrun noterade. Hon manade på sin nya elev och berömde sin gamla elev. Och anledning till överlägset hån ökade. Låg inte längre bara mellan raderna.
Jag gick dit en gång till tror jag. Sen ville jag inte mer. Och eftersom jag inte utsattes för nåt tvång, möjligen ett antal övertalningsförsök, så slapp jag sen.
Nu hade det varit coolt att slå sig ner vid ett piano och spela nåt vackert. Men jag har varken piano eller kunskapen.
Kanske en vacker dag. När inte livet är fullt av en massa annat. Kanske finns det nån pianokurs för tanter, utan prästfruar och elever som kan spela med båda händerna? Då kanske jag gör slag i saken.

Advertisements

One thought on “En grej jag skulle vilja lära mig (rubrik från januarilista)

  1. Johanna skriver:

    Jo, det finns nog absolut pianokurser för alla de som vill lära sig spela. Själv tog jag pianolektioner i två år när jag var i tonåren, och nu efter fem år har Dottern passerat mina små kunskaper med hästlängder! Vackert så! 🙂
    Medan du väntar på att livet skall lugna ner sig lite, kan du ju alltid lyssna till piano musik, vilket du tydligen gör.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s