Livet

Går tiden verkligen så fort?

Semesterplaneringen är i full gång på mitt jobb. Redan i slutet av februari lämnade vi in våra ansökningar. Nödvändigt om vi ska vara med och konkurrera om vikarier. Och jag sitter och dribblar med arbetspassen i semesterschemat för att få det att gå ihop och fixa skapligt bra rader för vikarierna.
Men annars känns semestern rätt oåtkomlig än. Och jag vill inte leva så långt i förväg egentligen!
Tror inte det är nyttigt att hela tiden ha sikte på en avlägsen framtid och bara längta efter den. Som att ständigt skjuta livet framför sig. För det är väl nu det händer? Allt det där som är livet.
Men vi människor har en tendens att snabbt tröttna på nuet. Och längta efter något framför det. Årstiderna är väl ett typexempel på det. Sommaren hinner knappt kallna innan folk vill ha höst. Löven har ännu inte släppt grenen innan vintern åberopas. Och den hinner just och jämt släpa sig förbi julen innan våren hägrar. Så fort musöronen vecklat ut sig vill man ha sommar, värme och semester.
Eller är det inte det inte det framförvarande som lockar, kan det vara lika frestande att gräva runt i det som redan är borta. Om jag ändå inte, eller om jag åtminstone hade, eller det stora tänk om. Som ändå inte har möjlighet att påverka allt det där som inte blev som önskat. Så släpp det bara.
Det är lite poppigt att snacka om att leva i nuet. Mindfulness och sånt flum. Men, det ligger så himla mycket i det! Om man istället kunde se sig om där man står. Kolla lite extra på allting och inte bara hasta på. Hinna känna smaken av soppan på tallriken. Njuta av filmen på teve, umgänget i soffan. Stunden som den är, mitt i naturen eller vilken upplevelse det nu må vara. (Ja, vissa saker vill man inget hellre än hasta över, men hasta vid de tillfällena då. Och slöa igenom resten.) Vältra runt lika mycket i nuet som i den där framförvarande längtan.
Då skulle man kanske inte ständigt sucka över att tiden går så fort. Att man inte hinner med.
Vad är det man inte hinner med?
Jo. Uppleva och njuta av precis det som är just då. För vips är det borta! Medan vi suttit där och längtat efter något vi inte hade än.
Jag jobbar på att försöka hinna med!
image

Annonser

4 thoughts on “Går tiden verkligen så fort?”

  1. Det behövs en liten påminnelse ibland. Här och nu är vad som gäller. Fast en smula längtan och drömmar får också plats. Dock i lagom doser.. inte i form av längtan som låter mig glömma nuet. Mer som.. som.. förväntan. Som att ni kommer hit i sommar 🙂 Kram

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s