TeknikLivet

Prata i telefon

Det gör man inte på samma sätt nuförtiden. I alla fall inte jag. Istället messar jag eller mailar. Chattar eller skickar meddelanden på facebook.
Annat var det förr, när ingen av de där andra kommunikationsmöjligheterna fanns. Då kunde man prata i telefon i timmar. Och då hade man ändå en telefon som satt där den satt. I väggen, ansluten till luren. Det var alltså begränsat var man själv kunde befinna sig under samtalet. Ändå kunde man prata på, hur länge som helst. Liggande på golvet eller i nåt mjukare om man hade tänkt till var man placerade telefonen. En första telefonrevolution (förutom själva telefonen) var de där skarvsladdarna som skulle stoppas i husets enda telefonjack och dras in i alla rum som ville ha telefon. Man hade en gigantisk klump i jacket med flera skarvar i varandra och sedan sladdar längs med golvlisterna. Allt för att kunna prata bekvämt i telefonen.
Numera är allt trådlöst. Man kan gå omkring i hela huset och prata om man så vill. Och oftast gör man just det, går omkring! När man kunde välja vilket bekvämt ställe som helst. Ändå blir det inte så mycket telefonpratande.
Visst, det händer. Jag har ju nära och kära på långt bort ifrån avstånd. Speciellt med Mamma och Dottern kan det bli längre samtal.
Just Dottern kan prata på. Så man blir trött i armen och varm i örat. Själv far hon omkring och grejar med allt möjligt under samtalet. ”Kan du göra det där med bara en hand?” frågade jag en dag när hon pratade och höll på med annat samtidigt. ”Men hallå! Jag har ju hörlurarna i!”
Jaha! Dem hade jag inte tänkt på alls. Fick med såna handsfreelurar såklart. Men jag har knappt använt dem. Alltså letade jag fram dem för att prova. Och numera när Dottern ringer stoppar jag lurarna i öronen och kan ha telefonen i byxfickan, får båda händerna fria och kan dona runt med annat medan jag pratar.
Som idag, när jag följde Dottern till tåget. Ja inte bokstavligt alltså, men via telefonen. Hon gick till sitt tåg, och väntade in det, köpte biljett och tog plats och hann dessutom åka en bit av sin långtråkiga resa medan vi pratade. Och själv gjorde jag mig i ordning, satte jag mig i bilen och åkte till stan, var in en sväng på Erikshjälpen, körde till stan och parkerade i parkeringshuset.
Vi stressade nutidsmänniskor kan inte bara göra en enda sak åt gången. Som att ligga på golvet i godan ro och prata i telefonen. Nä. För vi har ju handsfree.

Annonser

8 thoughts on “Prata i telefon”

  1. Själv blir jag mkt full i skratt jag när jag hamnar bredvid/bakom/framför någon som pratar i fånen, i handsfree då..innan man liksom upptäcker att de faktiskt pratar i telefon. Många gånger man undrat om personen i fråga varit riktigt frisk..hahahahahahaha!!

  2. Nu fick jag flashback. Till 80-talet, min fösta egna lägenhet och min första egna telefon. Som en då hämtade ut på Televerket, den ingick i abonnemanget, och de hade precis börjat ha dem i andra färger än grått och svart. Så jag tog en knallröd och kostade på en skarvsladd, med jacket i hallen nådde telefonen överallt i min lilla etta på 28 kvadrat. Jag pratade ofta med mina kompisar när jag låg i badet, det var ju nått helt nytt på den tiden! Och nu pratar jag nästan aldrig i telefon, utom i jobbet ibland. Sms, chat på fejjan och mail…

  3. Väldigt lite telefonpratande här med om jag då inte råkar ha mamma hemma i Jstad på tråden… Som numera händer en gång per vecka i.o.m fantastiska uppfinningar som Skype! 🙂

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s