#Blogg100, ÖvrigaLivet

Trött svammel

Ikväll är hjärnan trött och orkar inte formulera några långa och väl genomtänkta texter. Hjärntrött är väl ett ord i tiden eller? Men det är precis så den jag begåvats med känns just nu. Tjugofyra timmar på jobbet sätter spår och jag hade lite mer att jobba med i dag dessutom.
Därav kommer jag hem och känner det som att jag bara vill sätta mig ner i ett vilsamt mörker. Liksom skona tröttheten från mer intryck. Typ det där ljusa som alla prisar likt skatteåterbäringen. Det stängde jag ute med välsignade mörkläggningsgardiner! Och nu har det äntligen släckts ner helt och hållet utanför huset, jag har tänt en massa ljus och börjar återfå en någotsånär intelligent hjärna.

Jag tog ingen bild av maten. Brukar sällan göra det. Känns onödigt, och så vill jag ju äta den. Men idag borde jag ha gjort det, för vi satte i oss ett konstverk idag!
Nu hävdade jag nyss att hjärnan var trött och okapabel. Därför använde jag det sista av den för att skaffa hem mat som någon annan orkade laga. Dottern hade yrat i lyrisk stämma om nån sushi som fanns på stan. Ett ställe jag aldrig provat, inte ens noterat att det fanns faktiskt. Så hon skickade mig dit för att hämta det hon beställt. En liten skrubb inklämd mellan en större restaurang och nån nerlagd affär.
Maten var inte klar när jag kom så jag slog mig ner. Att se en sushikock jobba är lite som att se en dans! Att äta den maten! När vi öppnade locken bevittnade vi färgsprakande konstnärligt lagad mat. Och den smakade helt fantastiskt!
Enda nackdelen med sushi är att man äter för fort. För det ska ju ätas med pinnar och med dessa delar man inte maten. Det blir stora och härliga bitar i en enda tugga. Men så otroligt gott! Det var inte sista gången jag besöker den där skrubben.

Av nån anledning står teven på och det pågår ett gammalt avsnitt av äntligen hemma. Ett vackert sovrum fixas av inredaren. Alltså, de där inredarna är absolut jätteduktiga på att få till det. Men var gör folk av sina gamla saker efter detta? Man har ju ett rum fullt av grejer som visas i före inredaren filmen. Sedan är rummet plötsligt ekande tomt och det inreds på med golv och färg och tapeter och saker och kuddar och textil. När inredaren sedan är klar står ett nytt och fräscht rum där. Men med helt nya saker! Vad hände med allt det där i förerummet? Är det uttryckt i resten av hemmet eller har rumsinnehavaren fått en massa tid på sig att sortera och stuva om innan inredaren och teveteamet kom? Eller står de där med ett kaos i det övriga boendet och ett enda rum i toppskick när kameragänget drar?
Och visst är det vackert, men så opersonligt. Var är alla de där sakerna som faktiskt gör ett hem? Den där vasen man fick i present, porslinshunden från barndomen, kudden som man sydde i slöjden. Sånt trivialt göre sig inte besvär i en inredares synfält. Men jag undrar hur det känns sen, när dom åkt? Öser man då ut ett gäng färdigpiffade kuddar och tar istället in sina egna för att man alls ska känna sig hemma därhemma?

Dessutom blev inlägget liggande så det knappt hamnade där det skulle så kvällen är redan slut. Ett trevligt telefonsamtal har jag hunnit med och nu hjälpt Dottern packa inför sin resa hem till sig i morgon. Hon blir hemma några dagar, kommer sen tillbaka för lite mer fotojobb här i stan innan hon flyttar vidare. Först hem nån vecka och sen väntar nya äventyr. Hon har verkligen fått till en schysst praktiktermin må ja säga.

17/100

Annonser

2 thoughts on “Trött svammel”

  1. Jag ser att jag hamnat lite på efterkälken här. 😦
    Jag har funderat på samma som du, men ännu mer funderar jag på ifall de som bor i det där nyinredda verkligen gillar rummet eller huset de fått? Mycket är fint, men det finns även en hel del jag behöver en skämskudde för att kunna snegla på.

    1. Inte så lätt att hänga med i denna blogg, den är som en ketchupflaska ju … först inget och så plötsligt allt 😀 Såg en artikel i nån kvällstidning en gång. De hade besökt några fixade rum i efterhand och det visade sig att de flesta gjort om igen. Inte så hänförda i slutändan alltså.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s