#Blogg100, EgoLivet

Att komma hem

Att komma hem en söndagsmorgon efter ett avklarat dygnspass på jobbet är att komma hem och vara lite off. Lite taskigt närvarande liksom. Det kan behövas en stunds acklimatisering för att samla in sig själv igen. Sköter det med kaffe och en bra Spotifylista.
Det är faktiskt bra med dygnspass fast det låter rätt vansinnigt i ovana öron. Jag kom till jobbet på lördagsmorgonen och åker därifrån på söndagsmorgonen. Det innebär många timmars aktivt jobb och så ett gäng skumtimmar som kallas jour. Jag har jour fast jag är på jobbet alltså, får inte gå därifrån och kan behöva bli aktiv mitt i allt. Och även om jag blir aktiv blir inte jourtiden det, utan består ändå av sina vanliga förutbestämda timmar. Det är väl egentligen den delen som är sämst med dygnskonceptet. Jourtimmar är inga högavlönade timmar precis och de förändras inte ens av att gå in i aktiv tjänst om något inträffar. Jour är jour. Så ser det ut. Så jobbar jag och många med mig.
Men bortsett från detta med jourlönen gillar jag faktiskt att jobba dygn. När man ändå är där kan man liksom jobba på och får lite mer sammanhållen ledighet däremellan. Det blir också mer kontinuitet på jobbet, när samma person är inblandad i ett helt dygn. Man får lägga upp dygnet tillsammans och det bryts sedan helt naturligt av en ny dag som för med sig en ny person. Det har blivit en van lunk som jag trivs med och helst inte byter bort.
Men det blir också lite svårt att släppa när det ska släppas. Mycket kan hända på ett dygn! Som släpar med i tanken när ansvaret är överlämnat till kollegan. Natten kan ha varit lugn men natten kan också ha varit mindre lugn. Då är det tröttdimmigt i huvudet en bra bit in på förmiddagen. Men så visp är jag tillbaka i mig och mitt. Tar mig an lite lagstadgad dygnsvila och hittar på nåt trevligt med min tid.
Som idag, när nysnön brer ut sig över vårdagjämningen och jag slipper vara ute. Det är städat hemma och inte ett enda måste skuggar horisonten. Jag kanske bara kommer att tralla runt hel dan! Lyllos mig!

20/100

Annonser

8 thoughts on “Att komma hem”

  1. Det låter helt OK. Att få jobba under en längre tid, koncentrerat, och sen vara ledig under en längre tid. Men det ska förstås betala sig och det gör det väl knappast misstänker jag…

  2. Dygnsjobb har sin tjusning men d e hemskt skönt å få sova i sin egna säng varje natt/dag åxå 😊 Diskuterar du me en facklig representant så blir jouren aktiv när d blir aktivitet under jouren bara så du vet 😉 Vi hade många, låååååånga, heta diskutioner ang detta facket, min tidigare arbetsgivare å ja 😊 Nu vill ja inte påstå att arbetsgivaren försöker luras här utan d e många arbetsgivare som helt enkelt inte vet d.

  3. Jag gillar också att jobba dygn. Det känns som att jag kan jobba rejält om jag nu redan tagit mig till jobbet. Men jourersättningen är, som du säger, usel och man skulle behöva förstå hur viktiga vi är och höja den istället för att prompt hålla på devalverad natt och next to nothing i plånboken.

    1. Precis, är man väl där … det funkar alldeles utmärkt så. Det tycks ju tyvärr vara så att vi människor värderar oss själva lägst och ser inte värdet i att det finns ett system som tar hand om … Borde det inte istället vara de bästa och högst betalda jobben, att på något sätt arbeta med människor?

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s