BlomsterLivet, TrädgårdsLivet

Irritation liksom

En gång när Dottern var liten, kanske tre eller fyra år skulle hon köra en dockvagn över en gräsmatta. Det gick som hon tänkt en stund, men så körde hon emot nån uppstickande rot, en del kottar och nåt mer krångel som fick vagnen att stoppa, snudd på välta och allmänt bara krångla. Den lilla tösen backade och tog om, sa ifrån (om det nu var till vagnen eller rötterna) att det räckte minsann nu. Eller rättare sagt ”nu jecke det” tålmodigt först, men snart allt mer irriterad och arg. Vasst som ett piskrapp kom det. ”Nu jecke det!” Tillslut skakade hon vagnen i dess handtag och vrålade, ”nu jecke det”! Vi har det på film och det lät rätt gulligt. Har härmats åtskilligt genom åren.
Ikväll fattade jag precis hur hon kände det!
Jag gick ut för att vattna mina växter. Denna trivsamma syssla som jag i vanliga fall gillar och kan fara runt med länge och väl. Det började bra, jag vattnade med den ena slangen på framsidan som vanligt. Gick runt och vevade upp den andra för att dra den runt på baksidan. Men den var mer än lovligt bänglig direkt från start. Så fort jag nått ett ställe som skulle vattnas dog hela vattenstrålen för att nåt eländes veck hade skapats längs slangen. Jag försökte liksom piska loss det för att slippa gå tillbaka, varpå ännu fler veck bildades. Jag gick och vek upp, precis som den lilla tösen. Tålmodigt först men snart allt mer irriterad. Kom tillbaka och började vattna och så stannade det av igen. Dessutom hade nån jäkel liksom tvinnat slangen hårt. Så att den bara snodde sig och ville bli dubbel. Skapade veck precis överallt, som nån jäkla dolda kameran grej! Jag fick dra och slita och tvinna och snurra och slangjäveln bara tvinnade tillbaka och vek sig ännu mer. I det läget hade jag nått vrålarläget. ”Nu jecke det!” dånade i mitt sinne. Lägg sedan till fyrtiotusen mygg och ett gäng bruna sniglar. Myggen är svåra att rå på med spade men sniglarna blev hackade i bitar i ren slangilska. Att få med sig både en motsträvig slang och en spade medan man viftar undan utsvultna vampyrmygg skulle lätt vara en guldfångst för dolda filmare.
Tillslut blev jag tvungen att kämpa ut slangen så rakt det bara gick. Sedan följa den från begynnelsen medan jag tvinnande med båda händerna mot vattningsmunstycket i andra ändan. Det snurrade som en karusell i andra ändan, sprutande vatten som en redig spridare. Fattades bara att det spolade ner hela mig när jag närmade mig också. Det smarta hade varit att stänga av vattnet, innan jag började tvinna. Men jag fick allt ordning på det innan jag behövde duscha. Ha!
Ett antal myggbett och blöta skor och hackade sniglar senare var slangen tillslut utredd och växterna blöta och nöjda. Mitt humör … tja … Nu Jecke det!!!!

Annonser

1 thought on “Irritation liksom”

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s