ÖvrigaLivet

Tack för mig.

Jo. Faktiskt.
Förra året var detta bloggande klumpvis. Ibland mycket men alltför ofta och alltför länge alls ingenting. Oskrivna bloggar är lika trista och sorgliga som otända sterarinljus. Allt dammigare, allt mattare, allt blekare. Tillslut har man glömt att de står där i sin ljusstake i nån sorts sparsamhet.
Den här bloggen har nått vägs ände.
För tillfället får den ligga kvar som den är. Kanske tar jag en dag bort den helt. Kanske jag en dag återvänder till den om känslan för den förändras. Kanske dyker jag upp igen i annat format. Det vet jag inget om just nu.
Tack för att du läst, kommenterat och kanske gillat det jag skrev.
Tack för mig!