TrädgårdsLivet

Vad sjutton! En sommardag liksom!

I morse när jag klev upp var där ett märkligt sken. Ett skarpt ljus som bländade och höll på. Efter gårdagens regnande hade solen tydligen bestämt sig för att ta över. Den förde också med sig en ovan värme. Så pass att morgonkaffet kunde intas utomhus. Faktiskt kan jag räkna utekaffet på ena handen, så kalla har alla mornar varit den här sommaren.
Det var blött överallt den här morgonen, gräsmattan kändes som en vattenfylld svamp. Mina blommiga tygskor blev blöta direkt. Men jag lade en kudde över fukten i stolen på lilla trädäcket och satte mig där. Fast jag satt inte så länge. Finvädret fick igång en slags städlust. Ja, inte inne inte! Nej, jag behövde städa ute. Det blir så när alla dessa sittplatser finns, utan tak eller med tak men utan väggar. Naturen kastas in när det är blåsigt och regnigt! Då blir det otrevligt och ogästvänligt.
Så jag gick in och drog på mig en klänning och sedan direkt ut igen. Kaffe kan drickas medan man håller på med nåt också.
Jag började med altanen, sopade bänkarna och arrangerade om blommorna lite och fixade med lyktor och ljus. Nu när kvällarna äntligen är mörkare kan jag få lust att tända lite ljus ute. Jag klippte också ner lite dött skräp från blommorna, och tömde alla utevaser på skräp. Bytte vatten i dem och plockade nåt hytt att ha däri. Jag gick från den ena platsen till den andra.
Med min loppisfyndade korg som jag samlade blomskräpet i. Där har jag också plats för sax, ett par trädgårdshandskar och snören ifall något behöver bindas upp. Jag hade också med mig en liten borste och en kvast för att sopa stolar och golv med.
Jag drog till slut ut trimmern och lång sladd, kapade ner det sista av rödklövern som jag låtit blomma på bara för att den är så vacker. Men nu var den slagen till backen av regnet och i det närmaste utblommad. Långtifrån vacker.
Vid hörnet av garageväggen, precis där en av mina sittplatser är belägen, hade jag tänkt vara extra noga med trimmern. Men plötsligt hann jag i ögonvrån uppfatta en rörelse och se hur en rejäl padda drog in trynet under en sten. Känner du mig vet du att alla slags djur av det slaget är min största fasa. Jag behöver knappast säga att det hörnet är otrimmat! Inte heller känner jag nån större lust att slå mig ner i en av stolarna där. Jag räfsade ihop det jag hunnit få ner … på armlängds avstånd med stadig blick på stenen. Lugnt och försiktigt för jag ville verkligen inte skrämma fram odjuret. Så den ve och fasa hastade runt i panik. Den tanken fick mig att backa och leta andan igen. Sen gick jag omväg om den platsen när jag var tvungen att passera. Och jag vet inte vad som är värst … att jag inte vet var den är nu längre eller att jag vet att den var där …
Nu är i alla fall mina uteplatser fina och jag hoppas på lite varmare kvällsväder så jag kan tända lite av ljusen och hänga ute om kvällarna. Det är den här sommaren skyldig mig.

Annonser
HusLivet, KreavtivLivet

Tvättstugan

Vår tvättstuga är belägen i källaren som i så många andra hus och den var som tvättstugor är mest. Mörk, belamrad och ful! Dessutom gul. Förra ägaren hade målat nästan allt gult. Senapsgult golv med flingor i och en något ljusare gul färg på väggarna. Det här är en rejält stor tvättstuga och därför fanns det tyvärr också en tendens till en rejält stökig sådan. Dels var det  ett ställe man inte gärna höll till i. Trivsamhetsfaktor noll! Dels blev det gärna uppsamling för sånt vi inte visste var vi skulle göra av just då. Och sen blev allt liksom bara kvar där.
Det där gula kändes med åren allt fulare och tristare. Hela rummet kändes unket och äckligt och ingen städning tycktes hjälpa. Alltså måste nåt göras.
Planen från början var en uppfräschning av väggar och golv samt lite bra förvaring under en befintlig, givetvis gul, arbetsbänk. Alternativt kapa bort bänken och skaffa snygg garderobsförvaring. Intill tvättmaskinen hade vi en rostfri tvättbalja som var extremful. Den skulle ut och ersättas med en bänkskiva över hela ytan och tvättmaskinen. Samt en ny ho och kran. Jovisst! Jag hade en ritning eller två. Hade antecknat namnet och priset på alla garderobsalternativen och bänkskivorna. När jag ändrade mig.
Det här var nämligen i samma veva som Dottern flyttade ut från ett tillfälligt hemmaboende i väntan på en lägenhet. Rummet hon bodde i var hennes gamla flickrum och där hade jag boat in mig med allt mitt pysselmaterial. Allt det stod redan nerpackat för att hon skulle slippa det.
Det fanns också en påbörjad planering för även det rummets rust så småningom. Jag ändrade mig grovt även i den planeringen ska erkännas. Det orsakade att pysslet riskerade bli hemlöst. Och det var då … jag fick syn på den där hotade arbetsbänken i tvättstugan! Den alltså! Jag stod en lång stund längs med väggen i tvättstugan och glodde på den bänken. Rejäl, väggfast och lång! Lång nog för två sittplatser. Hylla under för mindre förvaring och man kunde få plats med ytterligare hylla ovanför. Det kändes som att jag grävt guld allra minst! Så himla smart. Och ju mer jag tänkte på det också helt genomförbart. Tvättstugan blev en kombo för mina ögon. Pyssel … och tvätt! Det skulle funka.

Så fort det var bestämt bar jag ut allt ur tvättstugan. När jag är bestämd är jag också handlingskraftig och rask. Maken målade taket och golvet. Vi hjälptes åt med väggarna. Arbetsbänken blev också målad. Nästan allt blev vitt! Väggarna i en kalkliknande färg som ger det vita ett mjukt intryck som jag gillar (men Maken hatar. Det är min stuga så han hade ingen talan). Golvet blev högblankt och ljusgrått, jag älskar grått och i kpombination med det vita blev det helt fantastiskt. Det grå fick ta sig en bit upp på väggen också, en rejäl bit upp i tvättdelen för eventuella vattenstänks skull.
Dörrarna hade redan en vinröd färg som jag ville behålla och dörrkarmmarna fick ha kvar sin mörkare grå. Bara för att det passade så bra. Ställningen i taket som håller tvättlinorna fick samma vinröda färg och jag klippte såklart ner ner de gula linorna och bytte till vita.
Det blev ingen arbetsbänk över tvättmaskinen. Däremot från tvättmaskinen och in mot hörnet. Där passade nämligen det gamla ratade skrivbordet från Dotterns rum perfekt. Jag gillar återbruk, har jag sagt det? Maken sågade hål för en ny ho under den befintliga kranen. En gammal ljusgul Kockumsbalja fick ett motsvarande hål och jag putsade den gamla kranen blank och fin med nåt jag hittade i garaget. På väggen ovanför borrade Maken upp badrumsskåpet som hade åkt ut ur badrummet vid senaste rusten där. Jag visste att det skulle komma till användning! Det passar perfekt i tvättstugan och eftersom vi har sovrum i källaren kan man ha den del bra att ha i skåpet. I synnerhet bra om vi har gäster på övernattning så slipper vi köa om badrummet uppe.

Sen inredde jag. Både tvättbänk och arbetsbänk. Numera hänger ett draperi för tvättbänken så att det går att gömma undan städprylarna.

Arbetsbänken var som sagt lång nog för två arbetsstationer. Ena halvan för pärlor och annat pyssel. Andra halvan för papper och penna.

Maken borrade upp en hylla vid både fönstret och arbetsbänken. Båda två hyllor som sparats när de blivit över i andra sammanhang. Och jag plockade in allt tillgängligt material och en del krafs. På hyllan under fönstret kan det finnas belysning och blommor för trevnadens skull.

Tavlan under har Dottern målat när hon bodde i Göteborg. Färgvalet var som en påminnelse om hur tvättstugan såg ut innan så därför tjatade jag till mig tavlan. Dessutom är den snygg!

Makens egensnickrade köksstolar passade perfekt som arbetsstolar framför min nya arbetsbänk. De gjorde han i slöjden i gymnasiet. Vi hade dem länge i köket men sedan vi bytte kök och köksmöbler har stolarna stått på undantag. De fick nytt liv nu men fick ändå behålla sin furufärg. Inte min favorit men den har blivit rätt trivsam med åren.

Spinnrocken har tillhört Makens farmor och den fick äntligen också också en värdig plats! I sällskap av en gammal tvättbräda, Makens gamla barndomströja och Dotterns fina bebisklänning.

Summa summarum köpte vi bara golvfärgen, sprayfärg till tvättställningen och tvättlina och lite penslar och rollers! All vit färg hade vi sen förr. Jag fyndade baljan på loppis, liksom lite snygga burkar och flaskor att ha tvättmedel och sånt i. Och lita annat bra att ha.

Vilken stuga det blev! Trivsam att både gå ner och pyssla och tvätta i. Inget utrymme kvar att samla skräp på. Och plats för pyssel som får ligga kvar tills det är klart.
Så otroligt bra! Och Jack Sparrow är kvar på väggen! Draperiet gömmer en liten toalett. Mycket praktiskt. Jag snyggade till min gamla strykbräda med kopparfärg och nytt tyg också. Så till och med strykningen blev roligare!

HusLivet, KreavtivLivet

Dokumentation kan det kallas

Medan jag hade bloggpaus blev det en del gjort hemmavid. Jag brukar dokumentera saker och ting i denna blogg och vid ett senare tillfälle göra en bok av varje års bloggande. För att ha det sparat och ihågkommet. Förra året blev det inte så mycket bloggat alls. Och därmed ingen bok ännu heller. Det får bli ett höstprojekt!
Men dokumentationen får allt ske i efterhand. Det blir alltså en radda inlägg om sånt som blivit gjort där hemma framöver. Kan upplevas något tjatigt eller ointressant. Men jag vill ha det på ett slags pränt ändå.

Varken jag eller Maken är några rust och renoveringsfanatiker. Vi tycker oftast inte ens att det är kul och startsträckan tills vi väl är igång vinner inga pokaler. Det brukar börja med att jag börjar älta högt det som en tid pågått invändigt. Min inre stråklastare har plötsligt belyst ett område av misär och jag har redan fört en egen kamp med att släcka skiten och misslyckats. Då börjar jag planera, fantisera och spekulera. Googla runt på lite inspiration, material och saker. Därefter släpper jag bomben för Maken och bemöts med en sidoblick och en suck (i det tysta) och ett försök till ointresse som ska häva min egen entusiasm. Plus att karln känner mig väl vid det här laget och vet att jag behöver hålla på och älta runt bland alternativen ett tag innan det är riktigt moget.
Sen brukar jag börja göra ritningar och skisser och skriva upp vad som ska handlas och vad det kostar. Och sen ändrar jag mig och börjar om. Och om.
Men tillslut är jag överens med mig själv och då kliver Maken snällt upp ur soffläget och drar på jobbkläder och sätter igång. Och när vi väl är igång! Då jäklar går det undan. Dels för att ingen av oss tycker det är roligt och vill få det undanstökat i ett huj. dels för att jag är otålig och vill se ett färdigt resultat och piskar upp farten på grund av det. Ungefär så går det till. Nu är huset i bra skick i så gott som alla rum. Därmed inte sagt att det inte blir mer att rusta framöver! Jag har redan en påbörjad fantasi … men den får vänta en stund.

Livet, SemesterLivet

Det gick en vecka igen

Och plötsligt sitter jag här och har så slut på semester som det kan bli. Hur gick det till? Den sista veckan hade nån slags skyndsamhet i sig och försvann bara. Förra måndagen satt jag här och intalade mig att det ändå var en heeel vecka kvar av skön och långsam ledighet. Jo, jo. Så vad hände egentligen?

Veckans paket: Ja, jag kanske råkade beställa ett gäng stickor och lite garn igen. Så vadå?! Faktiskt var det nödvändigt för att färdigställa stickningen på bilden. Jag hade inte rätt stickor till ärmarna på den blivande tröjan. Men postgången var inte lika snabb som semesterdagarna … beställningen tog tio dagar på sig att anlända, trots utlovade tre. Jag gick till slut till utlämningsstället och kollade om de hade besked. De kunde se att paketet inte skickats ens! Va, vilket slarv! Man hade lovat mig i ett mail att allt var klart bara dagen efter min beställning! Jag formulerade ilsket mail i huvudet på hemvägen. Men väl hemma blev inget mail skickat. Äh. Människofaktorn hade nog slagit till. Jag gav dem lite mer tid och kunde se i trackinginfon ett par dagar senare att det kommit iväg tillslut. Och plötsligt meddelade ett sms mig att nu fanns det paket att hämta. Jag blev inte besviken på innehållet. Superfina stickor var det i alla fall.

Veckans jävladator: Min dator ansåg mig plötsligt inte så värdig, eller inte alls tillbehörig. Vägrade släppa in mig med mitt eget lösenord! Jag provade igen och igen. Helt säker på att jag sktev rätt. Microsoftkontot var så jäkla låst att jag bara fick kalla handen vid alla försök att ta mig in. Jag bytte lösenord via en annan dator. Nix. Fortfarande utelåst. En datorkunnig vän hävdade att jag måste ringa supporten. Skit alltså. Jag hatar att ringa supporters. Det att en evig tid innan man kopplas fram. Nån trött röst i långtbortistan utgår ifrån att jag är korkad och inte vet vilket skrivbord jag ska leta på. Jag kontaktade en annan datorkunnig men han har semester än … jag får väl ta mig an den där supporten då … endera dan … datorn skiter tydligen i vilket och är lika bestämd i sin vägran ännu.

Veckans loppis: Jamen det hann vi med såklart! Favoritställena har öppet både tisdagar och torsdagar varje vecka. Och så lördagarna därtill. Vi brukar åka alla tre dagarna vissa veckor. Vet inte vad det är, men det ör så rogivande att gå runt på loppisarna. Ibland kommer vi hem med inget och ibland med lite mer än inget. Jag fyndade lite garn och ett par tidningar med mönster förra veckan. Men i Makens garage gjorde jag plötsligt bättre fynd. Han hade fått en låda grejer av nån som avvecklade ett garage. Maken tänkte slänga … men jag hann rädda ett gäng fina gamla plåtlådor och askar och lite verktyg jag ville ha. Najs!

Veckans systuga: Dottern skaffade sig ännu fler gardiner med sjuttiotalsmönster till sitt hem. Gardiner med fel längd och de måste därför sprättas och fållas om. Som tur var fållades gardiner på ett rejält sätt förr. Man vek nämligen fållen både bred och dubbel. Släpper man ner den gamla fållen får man alltså en hel massa tyg till och en längd som passar bättre. Jag tog mig äntligen an ett par lejongula sammetsgardiner hon köpte redan i vintras. Sprättade, fållade på nytt och för att gömma den gamla sömmen som satt så hårt präglad i sammeten sydde jag på en fin gammal spets vi också köpt på loppis. Återbruk liksom! Ett annat par gardiner fållade jag för hand för att det blev snyggast. När jag ändå var i sytagen fållade och kantade jag ett långt vackert tygstycke som jag fått av en kompis. Det passade så bra till ett draperi för dörren till bibblan. Dessutom lyckades jag av bara farten laga och sy om ett gammalt slitet kuddfodral som jag haft i gömmorna i åratal. Ibland vet kreativiteten inga gränser!

Veckans städyra: Jag är också en garnsamlare. Man kan inte bara ha garn för det pågående projektet. När jag hittar fint och (fräscht) garn på loppis så köper jag. Ibland kommer det också med nåt extra nystan när jag beställer annat. Eller om jag går in på den där fina lilla garnbutiken i stan kommer jag aldrig ut tomhänt. Det blir också alltid en rest från varje projekt som givetvis sparas. Ja, lådan var överfull helt enkelt! Därför rensade jag ur en låda i min byrå. Lyckades hitta andra platser för allt skräp som fanns i den. Av bara farten rensade jag sedan i en tidningshylla och min kontorshylla och gjorde plats för alla spel och fick dammsuget och städat i en annan hörna där jag har ett slags stilleben uppbyggt. Sån städning är rolig för då kan jag göra om också. Det känns alltid så himla bra när ordningen är återställd. Och nu kan jag skaffa ännu mer garn …

Veckans uteliv: Det är sommar, en sommar av mild karaktär. Ena dagen lyckas det nästan bli lite över tjugo grader och sol. Nästa dag är det knappt tio och regn. Och det blåser en hel del. Jag tillbringar den tid som går ute, men nåt riktigt utehäng blir det inte. Mornarna är för kalla för nåt morgonkaffe på en uteplats och kvällarna för kalla för altanhäng. Det hela resulterar i nåt så ovanligt som att man hittar mig i solen! Jag vet! Det är verkligen en kall sommar när jag frivilligt sätter mig i solen. Jag fick en gammal korgstol av en vän. Den ställde jag mot en av trädgårdens skärmväggar och där sitter jag en hel del. Eller så håller jag till i friggeboden som jag turligt nog inredde till pysselstuga. Därinne är det varmt och mysigt.

Veckans gäst: Hade en övernattande vän på besök i slutet av veckan. Vi åt gott och drack lite vin och babblade. En jättetrevlig kväll. Vi hade ett flertal övernattande gäster under semestern, både människor och hund (till katternas förtret). Alla bor för långt ifrån oss. Så extra trevligt att umgås lite intensivt några dagar då.

Veckans kattvakt: Vännerna åkte på semester. Lämnade husnycklar och katt till oss. Katten i fråga såg lika trött ut som allid när vi kommer. Jaha likom. Dom har dragit! Men de som kommer med mat är också för tillfället godkända. Katt åt och kelade med sin tillfälliga människor. Innan han tröttande och stack på egen semester. Sågs inte till resten av veckan. När rätt människor var hemma igen kom Katt tillbaka. Typiskt katter!

 

Ja. Så går en vecka. Vips är den slut och den tog tyvärr årets semester med sig. Alltid lika vemodigt att ha semestern i bakvattnet. Men sommaren kvarstår ännu! Och massa tillfällen att avnjuta den.

HusLivet, KreavtivLivet, Samlarlivet

Alltså jag veeet …

Gud vad mycket prylar ni har … eller oj … så mycket saker … eller … stumt granskande av rummet, helt ordlös … brukar vara några av reaktionerna när man kommer hem till oss första gången.
Jo, jag vet! Vi har mycket saker. Skitmycket saker. Både Maken och jag är sakletare av rang. Vi gillar saker av olika slag. För Maken handlar det mycket om jakten. Att hitta fyndet eller få råd till det han länge önskat sig. Sen ställer han det nånstans och tar en bild och är därmed nöjd.
För mig är det viktigt att prylarna samarbetar och förhöjer varandra. På nåt ernstflummigt sätt. Att de liksom har ett pågående samtal 😀 Jag kan arrangera stilleben i oändlighet. Flytta en sak bara en millimeter åt nåt håll kan ändra hela uttrycket!
Visst är de också dammsamlare! På öppna hyllor är det oundvikligt att det samlas damm. En sån tur då. Att jag njuter av att damma och plocka med sakerna och samtidigt lyssna på bra musik på hög volym. Det blir en slags meditation, hur märkligt det än låter. När jag städar hemma arrangerar jag om bland grejerna. (Jo, det kan ta lång tid att städa fast det inte är speciellt stökigt) Men det är fascinerande att byta plats på dem och låta dem inleda nya samtal och se vad som händer.
Ibland överväldigar antalet saker även mig! Jag plockar bort och ställer undan, gör om och placerar om. Men jag kommer aldrig att kunna vara den personen som ställer en enda sak mitt på en tom yta och känna mig nöjd. Jag fyller hela ytan med famnen full av fina saker. Ser en liten tom fläck när jag backar för att begrunda och hittar genast en sak som passar där också. Men grejerna som inte lyckas samtala med någon av de andra (jo, det finns visst såna) de hamnar i skåp. I väntan på rätt ställe liksom.
Förmodligen tror personalen på stadens loppisar att jag är en sån sakletare som tar hem fynden och säljer dem dyrare på nån auktionssida. Vet att många gör så. Men inte jag. Allt jag köper hamnar här hemma! Hårt hållna och väl uppskattade. Det kan vara allt från bruksföremål till prydnadsföremål till nåt totalt otippat som bara passar i ett stilleben. Typ. Gammalt och nytt har en hel del att säga varandra, liksom saker av olika material, olika storlekar eller olika färger. Jag ställer inget i speciellt symmetriska noggranna formationer. Som tre exakt likadana ljusstakar på rad. *ryser* Nej, de måste blandas. Allt mår bäst av att blandas (även vi människor men det är en annan historia) så att det uppstår ett intresse.
När jag själv tröttnar på att titta på samtalen gör jag helt enkelt om! Och plötsligt står den där gamla vasen och fullkomligt skiner igen ihop med den gamla tavlan eller samlingen med björnar i porslin eller vad jag nu klämt ihop den med.
Igår när Maken skjutsats till festivalen fick jag syn på den svarta prylhyllan vi har i köket. Den heter Labyrint och innehåller olika stora hyllor i ett slags ordnat hullerombuller system. Själva hyllan tilltalar mig även helt tom! Man kan hitta massor med bilder av den i inredningsbloggar eller instagramkonton. Alla äntrar den på olika vis, men många ställer bara väldigt få saker i den. Inte jag … (men det kom knappast som en överraskning)
Igår tyckte jag plötsligt att hela hyllan var så full med fult. Den hade glömts bort, belamrats med överblivet och dessutom fått sällskap av ett par tavlor som inte passade in. (nä, jag tog ingen bild på eländet, ta mig på orden bara.) Jag tömde den helt sonika och ställde allt på köksbordet. Dammade hyllan och började välja … när en tanke slog mig och jag plockade ur allt igen. Sen dammsög jag huset på enbart svarta, eller övervägande svarta saker. Av olika karaktär. En keramiklykta, en briotelefon, en kristallvas, en tavla, en burk, en katt … ja se själv!

Jag tog många steg bak för att begrunda placeringen av alla olika prylar innan jag kände mig nöjd. Lättade upp det svarta med ett färskt ormbunksblad och den tjusiga sprattelkatten med röd rosett. Den kommer från Dotterns barndom. Ballongen i keramik kommer från mitt och Makens första hem (ja, det kan nog lätt vara för hundra år sen!) Då hade vi en hall som var helt monokrom. Vita möbler med svarta detaljer, svarta prydnadssaker på vit hylla och tvärtom. Till och med en handvävd trasmatta i svartvitt som Moster slog ihop åt oss. Ja, redan på den tiden var vi sakletare!
Faktum är att jag sedan också lyckades logera ut alla saker som blev över på ett eller annat ställe i huset och därmed kunde jag förnöjt slå mig ner och titta på alla nya samtal. 😉

BloggLivet, Livet, SemesterLivet

Jag slappar och så

Semestern går in på sin sista vecka på måndag och det är sånt man helst inte vill tänka på! Jag tycks inte tänka på nåt bloggande heller och har inte ens startat datorn den senaste veckan. Jo, en gång. För att ladda in bilder från kameran men inget mer. Apropå det, så är det är ju det som veckotidningarna säger är semester. Att låta datorn vara. Som om hela världen tillbringade sin arbetstid framför en skärm! Ja, ja.
Jag kan visserligen blogga från mobilen också. Har appen. Men det är så oerhört pilligt att jag tappar sugen. Jag vill ha riktiga tangenter när jag skriver. Inte dutta fram en bokstav i taget. På min mobil har jag en swipe-funktion och kan därmed svepa över ett antal tangenter och så tror sig mobilen veta vad jag vill åstadkomma för ord. Det är ju bara det att den gissar fel fler gånger än det blir rätt och så sitter jag där och raderar och duttar enstaka bokstäver i alla fall.
Och så sitter jag mest och stickar när jag sitter inne. Sommartröjan börjar bli klar! Apropå det så råkade jag just klicka slutför beställning på mer garn och nya stickor …
Vi tar verkligen oss an dag för dag denna semester och det är så himla skönt. Maken tar sig an stadens Metal-festival denna helg. Själv minglade jag bland djur i bur i går i stadens djurpark. För att senare på kvällen avnjuta en konsert med The Hives. Fantastiskt är ordet för den upplevelsen! Apropå det så var detta band ingen storfavorit innan. Jag har nog hört alla låtar, många gånger. Tack vare en viss Dotter. Men att se dem live fick mig att verkligen lägga dem bland favoriterna!
Jag hinner också med mycket strosande i trädgården. Plockar lite blommor, pysslar ihop nåt av gräs eller snäckor och fröjdas över växtligheten. Speciellt de där klättrande och klängande växterna jag själv drivit upp från frön. Tänk vad ett litet, litet frö kan innehålla! Apropå det så besökte jag nyligen en vacker trädgård i en grannkommun. Jag hade Mamma, Bror och Svägerska och Hund med mig. Vi strosade runt och tittade på vackra blommor, åt glass vid ett café, handlade lite smått i växthusbutiken och fotade en hel del vackert. Där finns en rosenträdgård som verkligen gör skäl för namnet!
Vi kollar också en hel del på teve faktiskt eftersom vi gillar det. Vissa serier som sänds nu under sommaren, som morden i detta stackars Midsommer och så coola Vera i sin jeep. Det hon inte löser! Men framförallt så tittar vi på Homeland och plöjer säsong efter säsong. Inte så vi sitter i soffan dagarna i ända. Nejdå. Ett par avsnitt till morgonkaffet eftersom sommarmorgonen oftast är för kall för utekaffe. Och så avslutar vi kvällen med ett par avsnitt till. Sover gott sen! Apropå det så borde denna dagen innehålla byte v lakan och en del tvättande. Det blåser torkvindar!
Njut av livet!

SemesterLivet

Smått och gott och blandat bandat

Åkte tolv våningar upp i ett nybyggt hus i början av veckan. Beundrade utsikten från balkongen och var ruskigt nära ovädret som rasade så mäktigt medan vi packade upp kartonger och diskade glas. De nyinflyttade kommer verkligen att ha en magnifik utsikt i detta, sitt nya boende. Hoppas de kommer att trivas!

Att äta ute är extra trevligt på semestern. Jag har aldrig så lite lust att laga mat som just på semestern. Hade jag råd skulle det bli restaurangmat varje dag! Det finns mängder av restauranger att variera mellan i den här stan. Men jag får väl ändå ställa mig vid spisen de flesta dagarna. Vi är inga grillare. Äger visserligen en grill av mindre klotmodell men den står oanvänd i nåt hörn och är knappast fräsch nog att placera nån mat på. Näe. Vi lagar maten inne i köket. Bekvämast och godast så.

Semesterfirar gör vi, på olika vis. Tar i princip oss an dagen som den kommer. Går dit det barkar hän. Inleder de flesta mornar med kaffe och ett par avsnitt av Homeland som vi är inne på säsong två av och som är ruskigt spännande. Tur att det finns många säsonger kvar. Dessutom finns ett par andra serier jag följer så det kvittar väl egentligen om det regnar!

Ja … vädret ja … Snacka om att det kommer att bli brist på solresor denna höst! Visserligen skiner solen ändå rätt frekvent men den där sommarvärmen är blygsam. Det är ju inte hela världen för min del men det vore trevligt att kunna ta morgonkaffet ute också. Eller sitta ute på kvällarna. Nog om det. Detta är Norden. Vädret är opålitligt här uppe. Och jag njuter av semestern ändå och är glad att jag stickat sköna sockor i tunna ullgarner!

Lugn och ro? Det har vi ont om! Just dessa veckor har det tagits ett beslut om att gräva ner fiberkablar i asfalten. Här ränner grävmaskiner i parti och minut. Lastbilar också. Och eftersom vi bor alldeles intill den obebyggda remsa som innehåller utrymme att förvara sånt som grävs upp och därtill ett par små byggnader innehållande eltillgång får vi tydligen finna oss i oväsen varje vardag från tidig morgon. Grävmaskinerna och lastbilarna tippar sina lass eller hämtar lass hela tiden och dessutom har det grävts upp ett redigt dike runt dessa två elhus. Just nu jobbas det envetet därborta och jag hoppas det innebär att dom gräver igen gropen och snart är klara! Som om inte detta var nog spikas det också tak på bygget precis bakom! Jag vill höra suset i träden och fågelkvitter. Inte motorbrum, stenskrammel och hammarslag.

Igår gick jag ut i trädgården för att ägna mig åt ogräset ett tag. Det ena ledde till det andra som det så ofta gör och plötsligt låg jag på alla fyra och skrapade upp ogräs mellan stenplattorna i en liten gång vi har. Upptäckte att bara halva gången var synlig. Gräsmattan och mossan hade tagit sig in över kanten för länge sen. Så jag karvade fram stenarna och skrapade rent mellan dem. Likaså den lilla trätrappan i slutet av gången som leder upp till en lite högre del av trädgården. Även den var till hälften osynlig. Helt plötsligt hade jag slagit spaden i gräsmattan bredvid trappan. Där växer ett gäng ostyriga gula blommor från en tidigare bortplockad rabatt. Bara blommorna fick stanna då. Nu är där rabatt igen! Jag grävde upp, fick loss ogräset, byggde en kant. (Jag stal stenbumlingar helt hämningslöst från högen som grävarna åstadkommit … ska väl ha nån nytta av dem?!) Stenbumlingarna fick agera bakkant i övre delen av slänten. Tegelstenar jäms med trappan och en bräda på andra sidan. Längst fram fyndade jag ett par rediga träklossar i friggan. Rester från en tidigare rabattkant. Sen fyllde jag upp med jord och växter ska inhandlas idag. För idag känns detta grovjobb av rejält i delar av kroppen.

Vi loppisrundar en hel del också. Dottern hänger med. Vi gör olika slags fynd. Hon letar saker som uppenbarligen tillverkats på sjuttiotalet och har en stabil nyans av brunt och orange. Jag letar äldre grejer. Sjuttiotalet fick jag nog av när det fanns. Det kan vara saker att ha i nåt snyggt stilleben inne, eller ute i trädgården. Eller vackert glas eller porslin eller fina gamla textilier. Maken letar mestadels glas och gamla leksaker. Nu ska jag packa ihop detta och hämta Dottern och så tar vi en runda till!

SemesterLivet

Nämen … sommar?!

I morse möttes jag av en sommarmorgon! Ljum temperatur, svag vind och solen glittrade sig i trädtopparna. Som om den ville säga: Idag ska ni få se på … sommar! Och jag trädde fötterna i ett par välanvända sommarskor och klev ut i gräset. NattSniglarna hade lämnat spår på trallen och stengången, daggen hade redan torkat och en mängd fåglar kvittrade för fullt. En ekorre svingade sig glatt från en tall till en gran till en björk och en katt smög i buskarna. Det var så där som i en sång om en perfekt sommar!
Jag satte mig mitt i solstrimman i min hammock och tänkte på en konstig dröm jag haft. Den hade gjort mig ruskigt irriterad och lite av den känslan hade jag med mig ut. Den passade illa med omgivningen. Och jag tog ett djupt andetag och släppte ner axlarna och andades in av all semester som återstår och sommaren som åtminstone idag gjorde oss sällskap.

Idag vill jag ingenting! Bara låta mig styras av en impuls, landa där jag hamnar med det jag råkar hålla i. En tidning, en mobil, en sekatör, en spade. Det kan bli hur som helst när sommaren anlänt!

KreavtivLivet

Sommarpyssel

Sommarens roligaste pyssel just nu! Jag såg det i en tidning tidigare i våras och hade det nånstans i minnet. Så jag provade en dag och visst blev det en krans av gräs! Det fanns gott om långa och fina grässtrån i periferin. Jag plockade en bunt såna. Snyggade till dem i ändarna, men utan att göra dem lika långa! Som stomme hade jag gjort en ståltrådsring. Därefter samlade jag stråna, tre-fyra stycken, i en bunt och lade dem ovanpå bågen, med ca 4 cm till godo i ändan. Den böjde jag ner bakom ringen och tillbaka till framsidan runt sig själv. Det som var kvar av ändarna samlade jag jäms med ringen och de låstes vartefter av nästa gräsknippe. Det blev en snygg flätad kant runt ringen och grässtrånas olika längder gör kransen charmigt osymetrisk. Och när stråna torkar blir den bara vackrare. Sen är det bara att hänga upp den i band. Hampatrådar för min del och jag piffade till dem med några makraméknutar också.

Jag har hunnit med flera stycken kransar redan och det växer mer gräs härikring …