Livet

Det kunde ha varit

Det kunde ha varit en semesterdag bland andra, mitt i sommaren. Men det är en helt vanlig, ledig fredag i augusti. När temperaturen har uppnått en som liknar högsommar. En sådan har vi knappt haft år, mer än nån strödag här och där. Sommaren sparar på dem och portionerar ut dem. Sparsamt. För att inte slösa.
Det är kraftig vind, som så ofta i kombination med blå himmel och sol. Gardinerna på uteplatserna fladdrar vilt. Måste förankras. Det alldeles för stora vindspelet i hörnet slår sina pipor ihop och låter nästan som kyrkklockan. De upphängda solblänken svänger fram och tillbaka och kastar ifrån sig gnistrade strålar. Håller skatorna på avstånd. Tvätten sliter i nyporna och torkar nästan tvärt.
I skuggan är det bäst. Ett glas vatten med en citronskiva inom räckhåll, fötterna avslappnat på en stol, rumpan på en annan. En bok i handen. Sida för sida.
Ett okänt litet frö med eget parasoll landar plötsligt på bokbladet, som för att påvisa texten på sidan som extra tänkvärd. Och visst är den. Tänkvärd, välskriven. Kan läsas om igen.
Fröet lyfts upp och flygs vidare. För att så småningom slå sig ner på okänd ort. Kanske står det en dag en vacker blomma, någonstans i närheten. Ett minne av just den här stunden. Det som kunde ha varit en semesterdag i högsommaren men var en helt vanlig ledig fredag i augusti.